Jag dricker inte. Eller ja, jag har inte en chans till det iaf. Mina föräldrar har strängt förbjudit mig. Synd då att jag gjort det ändå utan att de vetat. För mitt eget bästa ska jag nog inte dricka ändå, för jag gör det av fel annledningar då. För att glömma. Senast var när jag hade bråkat med mina föräldrar, ville bara skita i allt och inte behöva tänka på det eller något annat viktigt alls. Grejen är att jag inte riktigt har någon koll på hur mycket och hur snabbt alkohol påverkar mig.

Impulsiv. Ja det är jag. På mitt eget sätt. För att slippa ångesten tar jag ofta snabba beslut utan att tänka på konsekvenserna. Jag brukar också försöka planera in mycket att göra så jag alltid är upptagen med något. Allt för att slippa den där jävla ångestkänslan som bara fuckar upp allt i mitt huvud. Tyvärr leder mina beslut ibland till att jag gör saker jag ångrar senare. Hej skuldkänslor! Sitter med sådana just nu faktiskt.

Alkohol hade nog inte förbättrat den sidan hos mig. Samtidigt vill jag hitta ett sätt som tar bort verkligheten ett tag. Har än så länge hållt mig borta från mitt skadliga beteende, och det var en oerhört kort lättnad som uppstod i samband med det så ja... Har vänner som dricker ibland för att komma ifrån den jobbiga verkligheten och hur sjukt det än är så vill jag också göra det. Komma bort från allt. I wanna be drunk when I wake up, on the right side of the wrong bed. Eller. I like us better when we're wasted, it makes it easier to fake it.

Så någon får gärna ta med mig bort över en helg eller så (kan ju inte åka hem om jag har druckit, måste sova där då) och dricka tills vi inte kommer ihåg vad vi heter eller vilken färg våra tandborstar har. För dricka ensamt är ganska patetiskt och ledsamt. Så take me away plez. :)

Hade en ganska jobbig dag. Lite bråk och besvikelser gjorde mig depp och jobbig. Men två saker räddade allt.
1. En av mina vänner är återigen kontaktbar. Efter bara sådär tre veckor plus. Kul att få snacka igen.
2. Någon anonym lämnade en massa fina och söta saker på min ask. Tror halvt att någon bara driver med mig men vil ändå tro lite på att någon tycker så om mig.

Färdig med jobb för idag! Jag och ett av barnen gjorde en blombukett (bifogar bild).

Igår skrev en scoutkompis till mig för att snacka lite och sen fråga om jag ville hitta på något. Så jäla trevligt när folk gör sånt från ingenstans! I vanliga fall är det bara mina två bästa kompisar som frågar om vi ska hitta på något. Känner mig ganska bortglömd av alla andra kompisar, alltid jag som tar initiativ både till att snacka och träffas.

Saknar en kompis som in i. Sist jag träffade han var när skolan slutade. Han har varit på läger i ca tre veckor, ska resa iväg direkt efter, kommer hem någon dag och åker sen igen. Vill bara träffa han igen, snart...

Okej. Så att skriva lite såhär har alltid varit ett sätt för mig att bli av med jobbiga tankar. Har precis som alla andra tjejer i min ålder haft blogg(ar) innan men ja... jag suger på att uppdatera dem. Palla. Ingen som läser ändå, det är menat till mig själv. Men så deg var ju bara till att logga in på mitt gamla acc och starta upp en ny sida. Just nu är det så mycket skit så jag vet inte var jag ska ta vägen. Här får duga tills vidare. Skriver detta på min rast på jobb så det blir inte mer just nu. Ska gå och väcka ett av barnen från vilan nu, världens sötaste unge är det <3